Hur uppkommer progesteronbrist?

Runt 35-års åldern är det vanligt att kvinnor börjar få oregelbunden mens och sk anovulatoriska cykler, dvs utebliven ägglossning. Östrogenet gör att livmoderns slemhinna växer som vanligt men eftersom det inte blev någon ägglossning blev det heller ingen gulkropp som kan producera progesteron och det blir ett överskott av östrogen istället. Mensen blir kanske senare och rikligare än vanligt med mer förekomst av levrat blod.

Utebliven ägglossning kan även förekomma hos kvinnor som tränar mycket hårt, äter för lite fett eller äter för lite överhuvudtaget (anorexi eller hård bantning). Det kan även ske i situationer då man är sjuk och har nedsatt immunförsvar eller är mycket stressad.

I klimakteriet har man inte längre några livsdugliga ägg kvar och den fertila perioden i ens liv är över. De flesta kvinnor i klimakteriet kommer att ha progesteronbrist men långt ifrån alla kommer att lida av östrogenbrist eftersom östrogen bildas i bla fettceller även i klimakteriet.

Stress och kortisol

Stresshormonet kortisol konkurrerar med progesteronet om cellreceptorer och finns det för mycket kortisol kan kroppen inte tillgodogöra sig det progesteron den behöver för att upprätthålla hormonell balans. Stress är en av orsakerna till PMS tex.

Kroniskt förhöjda nivåer av kortisol är skadligt för hälsan och kan leda till bla binjuretrötthet (adrenal fatigue) då binjurarna helt enkelt inte orkar producera tillräckligt med kortisol. Det kanske har en del i utbrändhet hos många människor idag då man helt enkelt är utmattad och livet bara ter sig grått.

Eftersom progesteron är en förelöpare till kortisol kan tillskott av bioidentiskt progesteron hjälpa vid binjuretrötthet. C-vitamin är också viktigt för binjurarnas funktion. Socker och alkohol bör undvikas helt.

Progesteron, gulkroppshormon och gestagen

Progesteron och gulkroppshormon är två ord för exakt samma sak. Progesteron kallas även för gulkroppshormon eftersom det framförallt bildas av gulkroppen i äggstockarna. Gestagener är modifierade varianter av progesteron och inte samma sak. Gestagen har en liknande effekt men nära skjuter ingen hare. Skillnaden återfinns i ämnenas kemiska struktur. Gestagen har inte samma molekylära struktur som progesteron. Följdaktligen binder det inte på samma sätt till progesteronreceptorn och kan därför orsaka ett annorlunda gensvar i cellen. Det är orsaken till alla biverkningar som rapporterats vid användning av gestagen. Gestagen får tex inte ges till gravida eller kvinnor som genomgår fertilitetsbehandling eftersom det finns risk för fosterskador.

Krämen innehåller progesteron, dvs det ämne som återfinns naturligt i kroppen.

Råmaterial till andra hormoner och hormonell motvikt

Progesteron är bla en förelöpare till könshormonerna östrogen(er) och testosteron samt till binjurebarkssteroiderna. Man skulle kunna säga att det är ett råmaterial till dessa andra hormoner. En annan av dess viktiga roller är att upprätthålla den hormonella balansen gentemot östrogenet.

Progesteronets funktioner:

• Förelöpare till könshormoner, östrogener och testosteron
• Bibehåller det sekretoriska endometriet (gör att ett ev befruktat ägg kan fästa)
• Skyddar mot fibrocystisk bröstsjukdom
• Är naturligt vätskedrivande
• Hjälper till att använda fett som energi
• Är naturligt antidepressivt
• Hjälper sköldkörtelhormonernas funktion
• Normaliserar blodets koaguleringsförmåga
• Återställer sexlusten
• Hjälper till att normalisera blodsockernivån
• Normaliserar zink- och kopparnivåer
• Återställer cellens rätta syrenivå
• Skyddar mot livmodercancer
• Hjälper till att skydda mot bröstcancer
• Stimulerar osteoblastisk benbildning
• Nödvändigt för överlevnaden av embryo och foster genom hela graviditeten
• Förelöpare i kortisonsyntesen i binjurarna

Läs även

Varför tillföra progesteron
Östrogendominans
Håravfall
Hur man använder progesteronkräm
Vanliga frågor om bioidentiska hormoner