Klimakteriebesvär och övergångsbesvär, vad beror det på?

Det är inte bara en eventuell brist på det ena eller det andra hormonet som orsakar de klassiska övergångsbesvären som vallningar, svettningar, sömnsvårigheter och humörsvängningar. Det är de felaktiga proportionerna mellan dessa hormoner som kan orsaka problem.

Det finns ingen riktig definition för skillnaden mellan övergångsbesvär och klimakteriebesvär. Menopausen är tidpunkten för den sista menstruationen i en kvinnas liv men när den inträffar vet man ju inte förrän senare. Postmenopausal är man när man inte haft mens på 1 år.

Orsaken till att mensen upphör är att det inte längre finns några ägganlag kvar i äggstockarna. Det första tecknet på detta är att mensen kommer lite oftare än förut och nästa skede kännetecknas av att det blir betydligt längre mellan varje tillfälle. Ett förhöjt FSH-värde (follikelstimulerande hormon) är ett tecken på att äggstockarna inte längre svarar ordentligt på de hormonella signalerna från hypofysen. Ett FSH-värde över 10-12 mU/mL (i blodprov taget på dag 3-5) indikerar att man är i förklimakteriet och och ett värde runt 30-40 betyder vanligtvis att man har passerat menopausen.

Övergångsåldern eller förklimakteriet som föregår menopausen kan variera mycket i längd från kvinna till kvinna. Genomsnittskvinnan börjar känna av denna förändring runt 45 års ålder.

När det talas om hormoner i media handlar det nästan uteslutande om östrogen och mest fokus ligger förstås på östrogenets negativa effekter. Dåliga nyheter säljer ju bäst... Tyvärr är det aldrig någon som skiljer på syntetiska och naturliga hormoner eller talar om det andra hormonet progesteron.

Östrogen och progesteron är ömsesidigt beroende av varandra och behöver stå i optimal proportion till varandra för att vi ska må bra. Obalans i detta förhållande påverkar många processer i kroppen och därför även vår hälsa och vårt välbefinnande.

Östrogen och progesteron finns hos både män och kvinnor men deras inflytande är tydligast hos kvinnor då de är med och reglerar menscykel och graviditet. De har många fler uppgifter i kroppen än så och de verkar inte åtskilda från varandra utan samverkar i ett komplext samspel tillsammans med andra signalsubstanser. Som vilket annat ekosystem som helst är den kvinnliga hormonbalansen känslig och kan lätt rubbas om en eller flera komponenter minskar, ökar eller tillkommer vid fel tillfälle.

Östrogen stimulerar tillväxt

Östrogen är hormoner som stimulerar celldelning och celldifferentiering och därmed tillväxt i vissa vävnader som bröst och livmoder tex. Det distribuerar fettet i kroppen till de karakteristiskt kvinnliga formerna. Det ser till att nya celler återuppbygger vävnaderna och skyddar dem från att bli uttorkade och förtunnade. Östrogen påverkar även nivåerna av signalsubstansen serotonin i hjärnan. Östrogen bildas förutom i äggstockarna även i fettceller och därför upphör inte östrogenproduktionen helt och hållet bara för att man kommer in i klimakteriet.

Östrogen är dominerande under menscykelns första fas, tillväxtfasen, då det under inflytande av follikelstimulerande hormon (FSH) får äggstockarnas äggblåsor att växa tills en av dem är tillräckligt mogen och spricker så att ägget frigörs.

Om östrogenet fick verka utan någon balanserande motpol skulle tillväxten gå överstyr vilket skulle kunna leda till okontrollerad celltillväxt, dvs cancer.

Progesteron är skyddande

Motpolen till östrogenet är progesteron eller gulkroppshormon som det även kallas.

Progesteron produceras i gulkroppen som bildas när en mogen äggblåsa spruckit och släppt ut ett ägg. Det är detta som inleder den andra delen av menscykeln, den sk lutealfasen, då livmoderns slemhinna gör sig beredd att ta emot ett befruktat ägg. Progesteron är avgörande för fostrets fortlevnad. Om inte progesteronhalten bibehålls kommer livmoderslemhinnan att stötas ut och graviditeten att resultera i missfall. Ca en vecka efter ägglossningen är nivån av progesteron som högst, men om inte ägget blivit befruktat kommer progesteronet att sjunka kraftigt en vecka senare vilket signalerar att slemhinnan ska stötas ut och så börjar cykeln om igen.

Nivåerna av progesteron i kroppen varierar alltså kraftigt beroende på vilken dag i cykeln man är. En liten del progesteron bildas även i binjurarna där det används som förstadium till andra hormoner. Progesteron ökar nivåerna av den lugnande signalsubstansen GABA i hjärnan och det ökar även känsligheten för serotonin.

Östrogen och progesteron behöver varandra i rätt proportioner för att kunna fungera optimalt och när de fungerar optimalt mår vi bra. Våra vävnader håller sig elastiska, våra kognitiva funktioner upprätthålls, vårt humör är stabilt, vår sexlust är normal, vårt blodtryck hålls nere och vi kan sova gott.

Hormonell obalans i övergångsåldern

Progesteron är det första hormon som minskar när vi blir äldre pga utebliven ägglossning. Bildas ingen äggblåsa bildas ju inte heller något progesteron. Efter ca 35 års ålder blir det vanligare att en kvinna inte ägglossar varje månad trots att hon får en blödning. Ibland kan blödningarna komma med kortare mellanrum och vara kraftigare än normalt. Det blir också vanligare med humörsvängningar och PMS som inte riktigt går över trots att mensen kommer.

När äggstockarna inte längre svarar varje månad med att snällt ploppa fram ett ägg störs jämvikten. Hypofysen i hjärnan börjar öka nivån av follikelstimulerande hormon (FSH) för att pressa fram ett gensvar ur äggstockarna. Detta kan leda till att mängden östrogen svajar från dag till dag i cykeln. En dag kan det stiga kraftigt för att nästa dag sjunka tvärt.

Dessa kraftiga svängningar av östrogen vid "fel" tillfällen i cykeln påverkar naturligtvis andra processer i kroppen och orsakar en kedja av reaktioner. De vassa topparna och dalarna av östrogen bidrar till olika övergångsbesvär som tex värmevallningar, nattsvettningar, sömnlöshet, humörsvängningar, oro eller ångest och depression.

Varje gång östrogenet sjunker kraftigt, sjunker även serotoninet i hjärnan. Utan tillräckligt med serotonin blir vi irriterade, oroliga, får svårt att sova, minskad sexlust och kan bli sugna på kolhydrater. Som svar på att serotoninet sjunker så där tvärt ökar noradrenalinet istället. Det kan orsaka nervositet, hjärtklappning, avbruten sömn och orolig mage. Kroppen tolkar ett förhöjt noradrenalin som stress och signalerar till binjurarna att producera stresshormonet kortisol för att hantera situationen.

Fysiologisk stress

Fysiologisk stress innebär att kroppen som organism upplever att den är hotad. Hotet kan vara allt från en virusinfektion till en yttre situation som tex våld, fara eller konstant oro. I en situation av fysiologisk stress är det organismens överlevnad som har absolut prioritet. Immunförsvar, reproduktion och matsmältning får stå tillbaka.

Vi kan mentalt och känslomässigt tycka att vi inte alls är stressade men kroppen kanske inte håller med. Allt som upplevs som ett hot kommer innebära en förhöjning av stresshormonet kortisol. Detta är en normal och livsviktig funktion och kroppen återhämtar sig snabbt. Men, ett konstant förhöjt kortisolvärde kommer till slut att störa kroppens övriga processer så allvarligt att det påverkar vårt allmänna hälsotillstånd.

Ett konstant förhöjt kortisolvärde kan leda till att binjurarna blir "utslitna" och till slut inte klarar av att möta behovet av kortisol med utbrändhet, smärta och utmattning som följd. Det är också binjuretrötthet som ofta ligger bakom sk subklinisk hypotyreos då värdena i ett prov ligger inom referensen för vad som anses normalt men i det lägre spannet. Patienten kanske får Levaxin som hjälper till en början men sedan inte alls. Eftersom sköldkörtelproblem i det här fallet är ett symptom är det viktigt att behandla binjurarna först eftersom det är där det ursprungliga problemet ligger.

Binjuretrötthet

Binjuretrötthet brukar delas in i tre faser. I den första fasen har man för högt kortisol, man är ständigt i högvarv och det är svårt att varva ned. Man är trött men kan inte sova. Den andra fasen kännetecknas av trötthet, man hinner inte producera tillräckligt med kortisol för att möta kroppens behov. Den sista fasen innebär att man knappt kan producera något kortisol alls vilket leder till fullständig utmattning. Tyvärr erkänner bara konventionell medicin binjureproblematik när det gäller Addisons sjukdom, dvs binjurarna producerar inget kortisol alls vilket är en livshotande situation.

Viktökning och sötsug

I en situation där man, enligt ens kropp, är hotad till livet är det en bra egenskap att kunna lägga benen på ryggen så att säga. Därför ser kortisolet till att levern släpper ifrån sig sitt glukos så att blodsockret höjs och man får energi. Men när man inte spurtar iväg för att försätta sig i säkerhet som det var tänkt, och förbränner glukoset, höjs halten av insulin istället som städar bort överskottet av glukos och ser till att det lagras som en fettreserv.

För mycket insulin för ofta, leder till instabila blodsockernivåer och en ond cirkel av sötsug där man stoppar i sig för mycket kolhydrater, vilket höjer blodsockret, vilket tvingar fram för mycket insulin som lagrar för mycket fett och till slut leder till övervikt.

Inte nog med det. Kortisolet ockuperar även cellernas receptorer så att de andra hormonerna inte kan kopplas på och aktiveras. Tex blockerar det sköldkörtelhormonet T3 och gör därför ämnesomsättningen långsammare så att det blir ännu svårare att göra sig av med det extra fettet som insulinet lagrat. Konstant förhöjt kortisol kan därför leda till viktökning, särskilt runt midjan, som kan vara extremt svår att bli av med oavsett diet och motion. På det här stadiet kan man börja märka problem med sköldkörteln vilket hade kunnat undvikas om man på ett tidigare stadium återställt jämvikten mellan progesteron-östrogen samt fått verktyg för att hantera sin stress och därmed sin kortisolnivå.

Övergångsbesvär beror alltså framförallt på fluktuerande nivåer av östrogen och otillräckligt med progesteron för att ta udden av topparna. Besvären förvärras ofta om man lever stressigt och har dålig kosthållning. Man vet att man är i övergångsåldern när ens PMS-liknande symptom inte går över när man får mens utan snarare är ens ständiga följeslagare.

Depressionsepidemin

Många kvinnor säger att de inte längre känner igen sig själva och att de inte känner sig i kontroll över sina kroppar. De förstår inte varifrån humörsvängningarna och raseriet kommer och de känner ofta skam och skuld över oförmågan att kontrollera sitt humör. Det kan även vara så att man omväxlande känner sig omotiverad och låg och inte längre tar några initiativ fast man kanske egentligen är en väldigt framåt person.

I den här situationen blir många erbjudna p-piller eller spiral mot de kraftigare blödningarna samt antidepressiva för de känslomässiga symptomen. P-piller och spiral innehåller dock konstgjort progesteron som kan orsaka biverkningar.

Men blir man verkligen kliniskt deprimerad bara för att man blivit lite äldre?

Klinisk depression är ett allvarligt tillstånd som kan drabba personer i alla åldrar. Det ska inte förväxlas med de psykiska förändringar som kan ske i övergångsåldern där depression sällan är det ursprungliga problemet men där längre perioder av stress börjar ta ut sin rätt. Kroppen kommer alltid att sträva efter hormonell jämvikt. Det normala åldrandet innebär att kroppen anpassar sig till en lägre hormonproduktion men jämvikten bibehålls fortfarande. Antidepressiva medel är inte per automatik svaret på detta problem.

Att tala om för en stressad person att hon ska sluta stressa för att må bättre är dock orättvist. Det kan vara många faktorer som påverkar som sorg, separation och andra händelser. Självklart har man ett eget ansvar för sitt mående men har man kommit till ett stadium där man allvarligt funderar på om man faktiskt håller på att bli galen är det mycket svårt att med mental viljestyrka försöka ta sig ur den onda cirkeln. Att i det läget tillföra hormoner så att kroppen återfår sin balans och kan kommunicera med sina celler korrekt igen kan göra en enorm skillnad och återge personen ett lugn så att det frigörs inre resurser till att gå vidare och återbygga hälsan både fysiskt och psykiskt. Hormonersättningsterapi är alltså något som bör ske tillsammans med stresshantering för att få bästa effekt.

Hur återställer man jämvikten?

Menstruerande kvinnor kan tillföra progesteron i krämform för att hjälpa cykeln på traven. Man skapar med andra ord en lutealfas vilket kommer att normalisera signaleringen mellan äggstockarna och hypofysen och ta udden av de tvära östrogensvängningarna. Det kommer dessutom bidra till en högre halt av GABA i hjärnan som lugnar, dämpar oro och gör det lättare att sova.

Om besvären inte går över med enbart progesteronkräm kan det bero på att man närmar sig menopaus och även behöver komplettera med östrogen.

För att må bättre psykiskt utan antidepressiva kan näringstillskott av vissa aminosyror återställa balansen mellan signalsubstanserna i hjärnan. 5-HTP (hydroxytryptofan) är förelöpare till serotonin och L-tyrosin är förelöpare till dopamin och sköldkörtelhormon. 5-HTP är lämpligt om man är orolig och har svårt att varva ned eller sova. L-tyrosin är lämpligt om man är seg, låg, omotiverad och har svårt att koncentrera sig.

Dessa båda aminosyror kan även kombineras om man upplever att man har båda typerna av besvär men om man är mycket orolig och kanske har ångest ska man vänta lite med L-tyrosinet. Prova en månad först och känn efter. Det är inte meningen att man ska använda dessa kosttillskott livet utan endast fylla på förrådet lite. Rådgör med näringsterapeut eller läs boken "Female Brain Gone Insane" av Mia Lundin. Dessa aminosyror bör inte användas tillsammans med antidepressiva läkemedel.

Klimakteriet och klimakteriebesvär

Först kommer mensen med flera månaders mellanrum för att till slut upphöra helt. Den här perioden har inga skarpa gränser och det kan vara svårt att skilja på besvär som hör till övergångsåldern respektive klimakteriet. Känslomässiga symptom kan vara bra vägvisare. Det är vanligt att man känner apati, att man inte bryr sig. Man kan ha problem med korttidsminnet, torrt underliv och torra ögon, vallningar, trötthet, viktökning, hjärtklappning, ledsmärtor, sömnlöshet, myrkrypningar, oro, irritation, humörsvängningar, gråten i halsen, nedstämdhet.

Att prova en cykel med bara progesteronkräm kan oftast ge en indikation. Om besvären inte försvinner helt kan det bero på att man behöver komplettera med östrogen. Östrogen skrivs ut av din läkare. Det finns plåster och gel som innehåller naturligt östradiol (se FASS estradiol). För lokal behandling av torra slemhinnor finns receptfri vaginalkräm med naturligt östriol. En något starkare behandling men fortfarande endast lokalt verkande är vaginaltabletter med östradiol som skrivs ut av läkare. Man bör alltid använda progesteronkräm när man tillför östrogen (oavsett form) för att skydda bröst och livmoderslemhinna. Mycket negativt har skrivits om östrogen, en del sant och en del falskt. För kvinnor som faktiskt har östrogenbrist kan det göra en enorm skillnad i livskvalitet. Naturligt östrogen i kombination med naturligt progesteron har inte i några studier visat på en ökad risk för cancer. Det är gestagenet i kombinationspreparaten man ska undvika.

Hysterektomi

Opererar man bort både livmoder och äggstockar blir kroppen hormonellt bankrutt på en dag. Även om äggstockarna lämnas kvar är det vanligt att de efter några år slutar fungera på grund av minskat blodflöde.

Efter ett sådant ingrepp kan man behöva tillföra bioidentiskt östrogen, progesteron och ibland även lite testosteron för att känna sig normal igen. Naturligt testosteron kan skrivas ut till kvinnor, se FASS, men man bör vara lite försiktig med det. Det är lätt att doseringen blir för hög vilket kan leda till bla oönskad hårväxt och aggression. Ofta räcker det bra med endast östradiol och progesteron. Enligt föreskrifterna för behandling vid klimakteriebesvär står att kvinnor utan livmoder inte behöver något gestagentillägg men enligt Dr John Lee kan även dessa kvinnor gynnas av naturligt progesteron. Dr Lee kom fram till att naturligt progesteron gjorde en eventuell östrogenbehandling mer effektiv och att det skyddade mot benskörhet.

Progesteron, gulkroppshormon och gestagen

Progesteron och gulkroppshormon är samma sak men inte samma sak som gestagen. Gestagen är det konstgjorda (eg modifierade) progesteron som finns i läkemedel som p-piller, spiraler och kombinationspreparat. Gestagen liknar progesteron men har en modifierad kemisk struktur som inte återfinns i människokroppen. Det framkallar därför inte exakt samma gensvar i cellen vilket även kan leda till oönskat gensvar i form av biverkningar. Det bryts inte heller ned i kroppen på samma sätt.

Bioidentiska hormoner

När man talar om bioidentiska hormoner menar man att hormonet på molekylär nivå ser exakt likadant ut som det kroppsegna hormonet. Det har samma uppsättning atomer i samma konstellationer och med samma bindningar. Ett annat ord är bioekvivalent.

Ämnet diosgenin, som finns i bla soja och mexikansk vildjams, är i sin grundstruktur mycket likt steroidhormonerna. Man använder sig därför av växtutvunnet diosgenin för att producera hormoner kommersiellt. Alla hormoner för kommersiellt bruk tillverkas (syntetiseras) i laboratorier och i den processen väljer teknikern vilket slutämnet ska bli. Det kan bli ett bioidentiskt hormon eller det kan bli en modifierad variant som kan säljas som ett läkemedel. Att man överhuvudtaget började trixa med progesteronets struktur beror på att man inte kan patentera ett naturligt förekommande ämne.

Diosgenin i sig kan inte omvandlas i kroppen till något hormon. En produkt som tex vildjamskräm är därför inget annat än en kräm som innehåller örten vildjams. Det omvandlas inte till progesteron eller något annat hormon i kroppen vid användning.

Varför kräm och inte tabletter?

Ca 80-90% av det progesteron som intas oralt bryts ner av levern inom 15 minuter. Det kan även bildas nedbrytningsprodukter som tex allopregnanolon som kan ha en alltför sövande effekt på hjärnan. Beroende på allmäntillstånd kan levern vara mer eller mindre bra på att bryta ner progesteronet och effekten kan bli ojämn. Tillförsel via huden är därför mer effektivt. Progesteronet absorberas av fettet i underhuden och når blodomloppet sekunder efter applicering. Det når en topp efter 3-4 timmar och når baseline-nivå efter 12-36 timmar. Att använda progsteronkrämen två gånger per dag är därför ett bra sätt att hålla progesteronet på en jämn nivå.

Är det inte farligt att tillsätta hormoner?

Många kvinnor vill till varje pris undvika hormonersättning av rädsla för att drabbas av bröstcancer. Den rädslan kan dock vara missriktad. Risken för bröstcancer är betydligt lägre än att drabbas eller dö av hjärtsjukdomar. Hjärtsjukdomar orsakar fler dödsfall bland kvinnor än alla cancerformer tillsammans.

Resultatet av den stora WHI-studien som startade 1994 var att kombinationen östrogen och gestagen ökade risken markant för bröstcancer, hjärtkärlssjukdom och stroke. Tyvärr testades endast två läkemedel i denna studie – Premarin och Provera. Det första är häst-östrogen (sk ekvint konjugerat östrogen) och det andra ett gestagen (dvs ett modifierat progesteron). Inga bioidentiska hormoner testades i denna studie. Det ska tilläggas att Premarin inte längre säljs i Sverige. Provera säljs dock.

WHI-studien visade även att de kvinnor som enbart använt östrogen hade en minskad risk för bröstcancer jämfört med de kvinnor som fick placebo. Dock ökade det risken för stroke och blodpropp. Om östrogen administreras via huden istället för oralt elimineras denna risk.

2008 visade en stor fransk studie (Fournier et al) att kombinationen av transdermalt östradiol och naturligt progesteron (i tablettform) inte visade någon ökad risk för bröstcancer alls.

2009 publicerades en jämförelse av ett stort antal studier om bioidentiska och syntetiska hormoner och slutsatsen var följande:

"En grundlig genomgång av den medicinska litteraturen stödjer påståendet att bioidentiska hormoner har några distinkt olika, ofta motsatta, fysiologiska effekter jämfört med sina syntetiska motparter. Vad gäller risken för bröstcancer, hjärtsjukdom, hjärtattack och stroke – finns substantiellt vetenskapligt och medicinskt underlag som visar att bioidentiska hormoner är säkrare och mer effektiva former av hormonersättningsterapi än deras vanligare förekommande syntetiska versioner. Fler randomiserade kontrollstudier av stubstantiell storlek och längd behövs för att vidare utröna dessa skillnader." Kent Holtorf, MD.

Det finns alltså vetenskapligt underlag för att bioidentiska hormoner är bättre än syntetiska och att hormonersättningsterapi bidrar till bättre hälsa, livslängd och livskvalitet. I USA är bioidentisk hormonterapi (BHRT) vanligt sedan 20 år tillbaka. www.bioidenticalhormoneinitiative.org är en amerikansk organisation grundad av läkare som under decennier framgångsrikt har behandlat sina patienter med bioidentiska hormoner.

Oenighet gällande oralt vs transdermalt progesteron

Kritiker har hävdat att transdermalt progesteron (via huden) inte har en skyddande effekt på endometriet vid samtidig tillförsel av östrogen eftersom man inte kan se någon mätbar förändring i progesteronnivån i blodet efter applicering. Kliniska studier har dock visat på en skyddseffekt. (Leonetti)

Problematiken med provtagning av hormoner

Ett vanligt sk blodprov mäter komponenter i blodets vattniga del, serum. Serum innehåller inga celler som röda och vita blodkroppar. Eftersom steroidhormoner är fettlösliga måste de transporteras i blodet med hjälp av olika transportproteiner som de får skjuts av. De är alltså inte biotillgängliga när de återfinns i serum.

För att ett ämne ska vara biotillgängligt, dvs åtkomligt för receptorer i en cell, förutsätter det att ämnet kan ta sig in i cellen. Steroidhormoner är fettlösliga och kan därför enkelt på egen hand ta sig igenom cellmembranet som består av kolesterol.

Progesteron som är producerat i äggstockarna är till 98% bundet till proteiner och är därför inte biotillgängligt för de olika målvävnaderna runt om i kroppen. Detta progesteron är på väg mot levern för att brytas ned och bli utsöndrat via gallan. En mätning av serum visar alltså framförallt på hur mycket progesteron som kroppen INTE kommer att använda just nu. Det hjälper ju ingen att veta hur mycket det finns av ett hormon som INTE kommer in i ens vävnader.

När progesteron administreras intravenöst tas 80% upp av de röda blodkropparnas cellmembran som består av kolesterol och därför gör det lätt för progesteronmolekylen att ta sig igenom. Mindre än 20% kommer att synas i serum och därför är det uppenbart att serumnivåer inte visar den totala mängden progesteron i blodet.

Progesteron är mycket fettlösligt och absorberas väl genom huden och ner till underhudens fettlager. Härifrån tas det gradvist upp av röda blodkroppar i de små blodkärl (kapillärer) som genomkorsar fettlagret. Detta progesteron är biotillgängligt och kan komma in i vävnader som tex salivkörtlarna och därför mätas korrekt genom ett salivtest. Endast en liten del kommer att återfinnas i serum och därför är blodprov ingen bra metod för att mäta halten progesteron när man tillfört det via huden.

Ett blodprov som tagits via ett stick i fingret kan dock användas som alternativ till salivtest eftersom det mäter kapillärt blod och visar korrekt mängd biotillgängligt hormon.

Hormoner som tillförs via huden ackumuleras inte i blodet eftersom de effektivt transporteras till sina målvävnader. En daglig dos på 10-30mg progesteron kommer därför inte att synas i ett vanligt blodprov men visa en betydande höjning i ett salivprov.

Kan man avgöra vilka hormoner man behöver utan tester?

Övergångsbesvär och klimakteriet är ingen sjukdom hur besvärande det än kan vara och därför kan det vara svårt att få sjukvårdspersonal att vilja ta prover på just könshormoner. Eftersom provsvaren dessutom ofta är missvisande är det i de flesta fall enklare och säkrare att titta på vilka symptom personen faktiskt har.

I all enkelhet kan man dela upp det i följande symptomgrupper:

Om man har två eller flera av dessa symptom i någon av följande tre grupper:

Oregelbundna blödningar, kraftiga blödningar, mellanblödningar, ömma bröst, PMS och kraftiga humörsvängningar, värmevallningar, nattsvettningar och avbruten sömn, torra slemhinnor, låg sexlust, håravfall – börja med enbart progesteronkräm 20mg/dag och använd under andra hälften av cykeln.

Ingen mens, torra slemhinnor, urinvägsinfektioner, inkontinens, dåligt korttidsminne, nedstämdhet, låg motivation, apati, låg energi, torr hy – använd bioidentiskt östradiol som plåster eller gel och kombinera med progesteronkräm 10mg/dag i ca 3 veckor per månad.

Ingen mens, vallningar, trötthet, viktökning, hjärtklappning, ledsmärtor, sömnlöshet, det kan krypa i skinnet, oro, irritation, humörsvängningar, gråten i halsen, nedstämdhet – börja med enbart progesteronkräm 10mg/dag i 3 veckor per månad.

Östrogendominans

Östrogen produceras även i fettceller och bara för att man kommer in i klimakteriet betyder det inte nödvändigtvis att man har för lite östrogen. Man har bara så mycket mindre att det inte längre ger upphov till menstruation.

I närvaro av progesteron är östrogen effektivt och säkert men utan denna jämvikt är man mer utsatt för yttre faktorer som kan öka östrogenhalterna för mycket.

Det kan uppstå en situation där faktorer som övervikt, miljögifter, brist på progesteron samt användandet av läkemedel som p-piller eller kombinationspreparat ger upphov till en alltför hög nivå av östrogen vilket kan ta sig uttryck som tex svullnad, ödem, fibrocystiska bröst, myom, cystor, ökad koagulering av blodet, hjärtklappning, bröstcancer, livmodercancer, autoimmuna sjukdomar, allergier och migrän. En östrogendominant person kan ofta pladdra på, verka nervös och "speedad", lätt bli rödflammig i ansiktet och kan under en kort tid ha gått upp mycket i vikt som hon omöjligt kan bli av med.

Motsägelsefullt nog kan det även i denna situation samtidigt uppkomma symptom som är liktydiga med brist på östrogen! Tex torra slemhinnor, vallningar och depression.

Trots förekomsten av östrogen i detta fall gör bristen på progesteron att cellerna inte kan tillgodogöra sig östrogenet ordentligt. Progesteron behövs för att motverka att cellernas receptorer blir avtrubbade för östrogen. Om man i det här läget endast fokuserar på de symptom som är liktydiga med östrogenbrist och tillför mer östrogen förvärrar man bara situationen och utsätter sig också för en stor hälsorisk.

Att tillföra progesteron kommer både att skydda mot östrogenets negativa verkan och även göra cellerna mer mottagliga så att man får den effekt av östrogenet man behöver.

Progesteronkräm ska användas i korrekt dosering och endast då det föreligger en brist. Kraftig överdosering av progesteron är inte önskvärt och leder bara till förvärrad hormonell obalans. Vissa personer är känsligare än andra och doseringen kan därför behöva anpassas. Det är något man måste känna själv. Ett tecken på att man använt för mycket progesteron är att man känner sig onormalt trött och seg. I sällsynta fall kan man bli yr och illamående. Det kan även hända att övergångsbesvären känns värre. Detta gäller i de fall man tillför progesteron vid östrogendominans. När cellerna "vaknar" och tar emot östrogenet ordentligt igen kan det inledningsvis bli lite av en östrogenchock, därav biverkningarna. Det normaliseras oftast inom 1-2 veckor.

Progesteron är inte farligt och det framkallar inte cancer.

Vad kan man få för vård?

Innan tillräckligt många patienter börjar ställa krav på sjukvården att den ska uppdatera sin inställning till övergångsbesvär, klimakteriet och naturliga hormoner kommer svenska kvinnor vara förpassade till kombinationsbehandling med gestagen som tyvärr ökar risken för bröst- och livmodercancer. Alternativen har beskrivits i denna artikel.

Hormoni samarbetar med Mia Lundin, sjuksköterska specialiserad inom gynekologi och obstetrik. Mia är ursprungligen från Sverige men har varit verksam i USA sedan 20 år. Hon driver kliniken The Center for Hormonal & Nutritional Balance Inc. i Santa Barbara, Kaliforninen och hon ger även rådgivning per telefon. www.hormonesandnutrition.com

Det är vår förhoppning att du på dessa sidor hittar information som besvarar dina ev frågor och som kan hjälpa dig att må bättre.

Läs även

Varför tillföra progesteron
Östrogendominans
Hormonstörande ämnen i miljön
Håravfall
När behöver man östrogen
Vad tycker de som använder krämen


Källor:
© 2009-2013 Hormoni.se | info@hormoni.se | Prenumerera på nyhetsbrev | Föreläsningar | Press | Länkvänner | Kontakta oss | Användarvillkor